TEST: IK Multimedia Fender Collection 2 för Amplitube

TEST: IK Multimedia Fender Collection 2 för Amplitube

Vintageförstärkare av det mjukare slaget

Alla älskar väl de ikoniska förstärkarna från Fenders 50- och 60-tal? Nu finns en uppsättning med sju av dessa klassiker i mjukvaruform för Amplitube 4. Vi bara måste testa dem.

Italienska IK Multimedia har på senare år seglat upp som en av de främsta förmedlarna av nydanande hård- och mjukvara. Vi har tidigare kikat både på hårdvara, som specialbyggts för Apples små iOS-apparater, och några av deras framgångsrika mjukvaror. I dag är det en ny uppsättning av emulerade gitarrförstärkare som placerats under MM:s mjukvarulupp.

IK MULTIMEDIA

Allting började i den lilla staden Modena, i norra Italien. För den som gillar snabba bilar är Modena födelsestaden för Ferrari, Lamborghini och Maserati. Den som gillar god mat vet att Modena också är känt för sin balsamvinäger, och andra kulturknuttar har säker snappat upp att universitetet i Modena grundades redan 1175. Nu pratar vi alltså om traditioner.

Jämfört med detta arv känns 1996 nästan som nutid, men det var i alla fall då två italienska tekniker beslöt sig för att försöka emulera soundet från ett vintage-mixerbord med hjälp av DSP-algoritmer i en dator. Det var början till företaget IK Multimedia och man har sedan dess haft som mål att skapa enkel mjukvara, som för en billig penning ska kunna fungera som praktiska hjälpmedel för kreativa musiker. Man är också noga med att betona att IK Multimedia är ett företag som till stora delar består av folk som i första hand är musiker. Idag har man verksamhet i sju olika länder, och deras varor säljs i över 120 länder runt om i världen.

I Amplitube 4 finns massor av pedaler att testa.

Företagets första produkt var GrooveMaker, ett loop/remixing-paket, som släpptes 1998. Det följdes raskt av nya mjukvaror och redan 2002 kom Amplitube som var en hel förstärkarrigg, med effektpedaler och hela baletten.

IK Multimedia var också bland de första att inse potentialen hos Apples iOS-plattform. Man presenterade tidigt versioner av sin mjukvara som fungerade både med iPhone, iPod och iPad. Dessutom var man tidiga med att visa upp hårdvara som gjorde att man kunde ansluta både sin gitarr och sitt MIDI-keyboard till iOS-apparaterna.

AMPLITUBE

IK Multimedia har alltid erbjudit bra lösningar till vettiga priser för alla musiker, även för oss med lite tunnare plånbok. Det var därför extra roligt när IK Multimedia presenterade Amplitube i den första versionen för iPhone/iPod och iPad. Den mjukvaran finns än idag och den kostar i princip ett par hundralappar.

Mjukvaran för Mac OS har utvecklats undan för undan och är idag ett fullfjädrat gitarrförstärkarpaket, med pedaler och allt, som kommit fram till version 4. Längs vägen har man utvecklat förstärkarmodeller som emulerar en mängd olika förstärkare från företag som Fender, MESA/Boogie, Ampeg, Orange, Soldano, Gallien Kruger, Seymour Duncan, med flera. Man är också en av få tillverkare där originaltillverkarna gått med på att man fått kalla de emulerade förstärkarna vid sina rätta namn.

AMPLITUBE VERSION 4

Italienarna jobbade intensivt tillsammans med tekniker från Fender för att plocka fram alla detaljer ur de gamla vintageförstärkarna.

Amplitube 4 är en rejäl uppdatering, och den finns både för Mac och PC. Den finns både som fristående app, och som plugin till de flesta DAW-program. Med Amplitube 4 kan man återskapa hela signalkedjan från din elgitarr/elbas till ditt inspelningsmedium. Det finns idag en uppsjö av olika appar som gör detta, men IK Multimedia har med sin mjukvara lyckats återskapa varenda detalj på ett mycket realistiskt sätt.

Bland nyheterna i version 4 hittar vi ett tredimensionellt högtalarrum där man kan välja olika rumssimuleringar – man har två olika mikrofoner till sitt förfogande för fri placering vid högtalarelementen – nu finns en speciell effektloop mellan för- och slutsteg, rackeffekterna kan användas som gitarrpedaler, och vice versa. Nu ingår både en 8-spårs ”bandare” och en 4-spårs loop-spelare i den fristående versionen av Ampitube 4 … och mycket, mycket mer.

DYNAMIC INTERACTION MODELING

Som alla mjukvaruföretag har IK Multimedia en egen modeling-teknologi. I deras fall kallar man den Dynamic Interaction Modeling, och den går ut på man noggrant analyserar varje komponents beteende, och hur de olika komponenterna i förstärkarkretsen påverkar varandra. Den här metoden påstås kunna ge en helt ny nivå av realism i dynamik och känsla hos förstärkaren.

Italienarna jobbade intensivt tillsammans med tekniker från Fender för att plocka fram alla detaljer ur de gamla vintageförstärkarna. Då pratar vi även om hur de olika högtalarlådorna, och -elementen påverkade slutresultatet.

FENDERFABRIKEN PÅ FEMTIOTALET

I mitten av 50-talet hände saker på Fenderfabriken i Fullerton. Man tillverkade Telecastergitarrer för brinnande segel, och även Stratocaster sålde bra, men det är framför allt på förstärkarsidan det rörde på sig. Den ena tweedmodellen efter den andra presenterades för en hungrande publik. Många av dessa förstärkare har sedan dess blivit klassiker, och betingar idag värden som är helt orimliga för alla utom framgångsrika internationella musiker. Idag dyker det även då och då upp nyutgåvor från Fender Custom Shopen, men även dessa har ofta en rejält tilltagen prislapp.

Det är därför med stor tillfredsställelse vi noterar att Fender Collection 2 när den lanseras i början av 2017 har ett introduktionspris på hanterbara 99,99 Euro. När detta läses har den gått upp en aning, till 149,99 Euro (exklusive moms). Nu kan man alltså få en uppsättning med mer än en handfull klassiska vintageförstärkare för drygt 1 500 spänn. Inte illa. Man kan även köpa kollektionen i olika kombinationer tillsammans med Amplitube 4. Mer om detta hittar ni på IK Multimedias hemsida.

FENDER COLLECTION 2

Min absoluta favoritförstärkare…

Redan tidigare hade man tillgång till ett gäng olika fenderförstärkare. Till version 4 av Amplitube presenterar man nu ytterligare sju förstärkare av högsta vintageklass. Där hittar vi flera av de klassiska 50-talarna, samt min egen favorit från 60-talet, Super Reverb.

'57 Custom Twin-Amp. Orginalet var en 40-watts, 2x12 rörkombo, som älskades för sin mjuka, sjungande sustain och dynamik. Förstärkaren har en fyllig renhet, och en skimrande topp som bara en Twin har. Samtidigt svarar den snabbt och spricker upp snyggt när man pressar den, redan på relativt låg volym.

'57 Custom Pro-Amp, är en 26-watts rörkombo med en 15-tummare, och känd för sitt fylliga sound, ett riktigt vintage-ljud. Den fungerar dock lika bra för modern musik, tack vare sitt mjuka sätt att överstyras –  mycket tack vare 15-tummaren, som både faller snyggt i diskanten och har ett rejält tryck i basen.

'57 Custom Deluxe har en 12-wattare med en ensam 12:a i kombotappning som förlaga. Det är utan tvekan en av Fenders mest älskade tweed-förstärkare genom tiderna. Här finns allt från gnistrande diskant till fet botten och rejält drag.

'57 Custom Champ, emulerar en 5-wattare med en ensam 8-tummare i en liten rörkombo. Det här är nog den fenderförstärkare som medverkat på flest inspelningar. Clapton använde den på låtar som Layla med Derek and the Dominos, och Frank Zappa sjunger om den i sin Joe’s Garage. Mirakulöst så mycket välljud man kunde få ur denna lilla övningsförstärkare med en enda ratt.  

'57 Bandmaster, har en mindre känd 26-watts rörkombo med tre 10-tummare som förlaga. Bandmaster var väldigt populär bland bluesgitarrister för sitt sätt att spricka upp, men samtidigt hade de tre 10-tummarna en förmåga att fylla ett rum även på rätt låg volym.  

Här har vi ställt en tweed ’53 Bassman i ett mer ”levande” rum.

'53 Bassman, den första versionen av Bassman var en 26-watts kombo med en ensam 15-tummare. Tanken var att den skulle vara det perfekta komplementet till P-basen som presenterades två år tidigare. Det var den första basförstärkaren som Fender tillverkade, och den blev rätt kortlivad; endast 660 exemplar tillverkades. Bassman har en så kallad ”aging”-knapp, det innebär att man kan välja mellan en NOS- (New Old Stock) version, eller en väl ”inbränd” förstärkare.

'65 Super Reverb är min favoritförstärkare i verkliga livet. Det är en 45-wattare bestyckad med fyra tiotummare, helrör förstås.

Det är möjligt att det var exakt en sån här jag hade på 60-talet, till och med årtalet kan stämma.

Super Reverb med sina fyra tior och lagom uteffekt hade ett fantastiskt sound, både skimrande diskant och fyllig bas på samma gång. Och den sprack upp först när man eldade på ordentligt. Tillsammans med det fullödiga reverbet och det inbyggda tremolot hade man alla effekter som behövdes. Alla älskade den!

EMULERING OCH KÄNSLA

Idag har vi många mjukvarutillverkare som hävdar att just deras pluggar lyckats återskapa soundet från de mest populära förstärkarna på marknaden. Få erbjuder dock ett sånt komplett utbud av både förstärkare och gitarrpedaler, som det vi hittar i Amplitube 4. En del kanske föredrar att man köper ett helt paket, men IK Multimedia erbjuder dig istället att köpa olika delar som komplement inifrån appen. En finess är förstås att du har möjlighet att ladda ner och testa de delar du är intresserad av innan du bestämmer dig. På så sätt slipper du köpa ”grisen i säcken”. I grundutbudet ingår några förstärkare så att du har något att starta med. Du laddar ner Amplitube 4 och fyller på med de delar du gillar efterhand. Du väljer själv om du föredrar förstärkare från Soldano, Ampeg, Mesa Boggie, Orange, eller förstås, som i vårt fall, Fender. Den första fenderkollektionen innehöll några riktiga klassiker, som ’65 Princeton, Vibro King et cetera, och 2:an har alltså fokuserat på 50-talsklassiker.

Självfallet kan man spara sina egna inställningar.

Vad beträffar dessa sju förstärkare är det så att de äldre och klenare varianterna, precis som i verkligheten, låter betydligt skitigare när man drar på med volymen, än vad de kraftigare, senare konstruktionerna gör. Min favorit i den här samlingen är, nu som då, Super Reverb från mitten av 60-talet. Den kan man få att låta riktigt trovärdigt, även med rena inställningar. Där har man också betydligt större möjligheter att ratta ljudet efter eget tycke och smak. Det är förstås svårare att få till det med enbart en volym, än med en komplett uppsättning tonkontroller. För den som vill ha hjälp på traven erbjuder Amplitube 4 en hel hoper med förinställningar som man kan ha som utgångspunkt i sitt rattande. I den nya versionen har vi även möjlighet att påverka så många parametrar, så det nästan svindlar. Rummet där förstärkaren står kan förändras, alla mickar kan flyttas, högtalarna kan bytas (dock enbart de med 12:or), flera av förstärkarna låter dig ”brygga” ingångarna för mera kräm, och något som verkligen ger resultat: det finns nu en effektloop mellan för- och slutsteg där man kan stoppa in alla möjliga effekter. Detta kan verkligen lyfta ett halvtråkigt ljud till oanade höjder. Kort sagt: här finns väldigt stora möjligheter att påverka ljudet.

Och ljudet, ja… Jag tror visserligen inte att jag skulle ha gigantiska svårigheter att skilja en verklig uppmickad Super Reverb från den virtuella versionen, när den går med helt rent ljud – det är något med kraften och tyngden i ljudet där, som är oerhört svår att återskapa – men så snart det rör sig om förstärkare som får jobba lite hårdare, närmar sig den virtuella världen den verkliga med stormsteg. Den lille Champen låter till exempel alldeles förträffligt med en Strata när man vrider upp volymen i botten – och den går till 12! Men även Bandmaster var en riktigt trevlig bekantskap. Jag tror att Fender Collection 2 och jag kommer få mycket roligt tillsammans.

Men tänk även på att se över ditt ljudkort. Är instrumentingången verkligen optimalt anpassad för att hantera högohmiga gitarrmikrofoner? Skulle det kanske fungera bättre med en DI-box? Enligt min erfarenhet kan ljudkortens instrumentingångar variera ganska mycket mellan olika fabrikat, när det gäller anpassning, både impedans- och känslighetsmässigt. Det gör att vissa ljudkort låter mer som om man kör gitarren direkt in i mixerbordet, medan de bättre anpassade ingångarna också kan hantera gitarren så att den här typen av gitarrappar kommer till sin fulla rätt. Speciellt gäller detta för inställningar i appen där man försöker emulera en förstärkare som jobbar åt det renare hållet. För en överstyrd eller distad inställning spelar det mindre roll.

Ett litet, litet aber…

SAMMANFATTNING

Där många andra mjukvarutillverkare erbjuder förstärkare med generiska namn som Blackface och Tweed, är IK Multimedia kaxiga nog att specificera sina modeller till både namn och årsmodell, som till exempel ’53 Bassman och ’57 Custom Champ, och de har självfallet även Fenders stöd i detta. Med de sju nya förstärkarmodellerna seglar italienarna upp i topp bland emulerade förstärkarkombos. Tillsammans med alla nya funktioner i Amplitube 4 erbjuder IK Multimedia och Fender Collection 2 en oerhört komplett gitarrmjukvara för både Mac och PC.

Den finns att köpa från IK Multimedias webbaffär, från vissa återförsäljare, och från AmpliTube Custom Shop inne i appen. Ladda ner Amplitube 4 och testa Fender Collection 2, vet jag. Gillar du dem inte, så har det inte kostat något. Själv blev jag mer än nöjd med dessa gamla imaginära vintagevänner. De passar utmärkt till mina lika mycket fiktiva vintagegitarrer.

PLUS

  • Attraktivt pris

  • Sju riktigt trevliga vintageförstärkare

  • Bra analog spelkänsla

  • Låter riktigt trovärdigt

  • Många praktiska funktioner i Amplitube 4

  • Svarar bra på gitarrens volymkontroll

MINUS

  • Endast 12-tumshögtalarna kan bytas

FAKTA

TYP Mjukvarubaserade gitarrförstärkare
FORMAT Mac: fristående samt Audio Unit, VST2, VST 3, AAX (64 bitar), PC: fristående samt VST2, VST3, AAX (64 bitar)
SYSTEMKRAV Minst 2 eller 4 GB RAM rekommenderas. Mac: OS X 10.7 eller senare, Windows: Windows 7, 8, eller 10
PRIS 149,99 Euro
DISTRIBUTÖR Luthman SMTTS, www.luthman.se

UTE NU: Musikermagasinet Augusti

UTE NU: Musikermagasinet Augusti

TEST: Steinberg HAlion 6

TEST: Steinberg HAlion 6