TEST: Laney R500-115
Flexibel basvara att växa i
Text: Gustav Linder
Laney har släppt en ny kombo i sin Richter Bass-serie. Vi kollar in.
Laney är väl mest kända för att göra gitarrförstärkare, kanske framförallt en signaturmodell åt Black Sabbath-gitarristen Tony Iommi. Men faktum är att de under sin femtioåriga historia tillverkat såväl basförstärkare som PA-system, som användes av Led Zeppelin när det begav sig.
KONSTRUKTION
Frontpanelen på R500 bjuder inte på några direkta överraskningar. Längst till vänster har vi två teleingångar, normal och high, för basar med olika utsignalsnivå. Därefter kommer en gain-kontroll och en tryckomkopplare för den inbyggda kompressorn. Sedan kommer en ratt märkt Enhance, som är en kombinerad bas- och diskantboost, som vid högre inställningar även skär i mellanregistret. Därefter kommer en baskontroll, och sedan kommer den grafiska eq:n i tio band från den lägsta basen till den högsta diskanten. Sedan följer en controller för diskant och volym. Längst till höger finns en aux-ingång om man vill ansluta exempelvis en mp3-spelare, därefter en hörlursutgång, och sist men inte minst en DI-utgång i xlr-format.
R500 är täckt med strukturmönstrad vinyl, har handtag både på sidorna och ovanpå, och gummifötter undertill.
Tittar man på baksidan hittar man på-/av-switch, uttag för nätkabel och en switch för att välja rätt nätspänning. Sedan finns en speakon-kontakt om man vill ansluta en extern högtalarlåda, en ingång för fotomkopplare till den grafiska eq:n, en utgång för stämapparat samt en effektloop med Send och Return.
Rent konstruktionsmässigt utmärker sig inte R500 på något vis. Den är täckt med strukturmönstrad vinyl, har handtag både på sidorna och ovanpå, och gummifötter undertill.
I ANVÄNDNING
Kalla mig gärna fåfäng, men till att börja med vill jag nämna att det längs med underdelen av kontrollpanelen finns en rad lampor som lyser upp med ett sobert blått sken när man drar igång förstärkaren. Nåja, lull-lull i alla ära, men låter det nåt bra då?
Jodå, grundljudet i R500, med bas- och diskantkontrollerna rakt upp, enhance-ratten på noll, kompressorn urkopplad och den grafiska eq:n i neutralläge är ett bra, balanserat kött och potatisljud som fungerar utmärkt till pop och rock av olika slag. Därifrån finns det goda möjligheter att forma ljudet i olika riktningar.
Baskontrollen ligger lågt i frekvens, och ger rejält med botten. Enhance-ratten är som sagt ett filter som boostar bas och diskant. När man drar upp kontrollen till 6–7 eller mer så minskas även det låga mellanregistret kring 200 Hz.
Diskantkontrollen ligger relativt långt ner i frekvensområdet och bidrar med närvaro och tydlighet snarare än briljans.
För den som vill ha ordentlig kontroll på sitt ljud är naturligtvis den grafiska eq:n mycket användbar. Det lägsta bandet ligger lägre än baskontrollen och det högsta bandet ligger uppe i ”skimmer- och briljansregistret”. Det går att koppla ur eq:n, dels med en tryckknapp på frontpanelen, och dels med en fotomkopplare. Frekvenserna känns väl valda, man har bra kontroll över hela frekvensspektrumet.
Kompressorn består enbart av en tryckknapp, vilket jag tycker är lite synd. Däremot så arbetar kompressorn tillsammans med gain-kontrollen på så vis att ju högre gain-inställningen är desto mer arbetar kompressorn. Detta ger ju åtminstone vissa möjligheter att styra kompressionen.
Personligen klarade jag mig för det mesta bra med att trycka in kompressorknappen, dra upp enhance-kontrollen till 3–4 och låta de andra kontrollerna vara i neutralläge. Vid ett gig i en kyrka med lite svår akustik var dock den grafiska eq:n mycket bra att ha, för att ratta bort lägre frekvenser som bara mullrade, och fintrimma mellanregistret för ett genomträngande ljud.
Med en bandlös bas kom den grafiska eq:n också väl till pass, för att lyfta fram knorret i det övre mellanregistret.
För plektrumspel och slapping tycker jag att man klarar sig långt med att öka på bas- och diskantkontrollerna. Här kan dock högre inställningar på enhance-ratten fungera bra. Annars tyckte jag att det blev lite väl mycket hängmatta när jag drog upp den kontrollen över hälften. För den som vill ha ordentligt med briljans i slapspelet är såklart de översta banden på eq:n mycket välkomna.
I och med att eq:n går att koppla in och ur så kan man ju använda den om man vill ha en annorlunda ljudkaraktär i någon enstaka låt, eller ett solo. Om man exempelvis ofta växlar mellan slap och fingerspel är det smidigt att ha en förinställd hängmattekurva för tumliret. Man kan även använda den för att få en ren volymboost, vilket också kan vara smidigt om man ska sola.
Att man kan ansluta en extern låda till R500 har ju både för- och nackdelar. Å ena sidan är det såklart flexibelt att kunna anpassa sig efter olika situationer, å andra sidan innebär det att kombon som den är inte levererar maximal uteffekt. När jag testade att koppla till en extra låda så blev ljudet märkbart större och fylligare, och R500 levererade mer volym och tryck.
R500-115 är i det stora hela fri från brus och brum, även vid högre volyminställningar. Om man drar på ordentligt på de högsta eq-banden vid höga volyminställningar infinner sig dock ofrånkomligen en smula brus.
Kombon är knappast att betrakta som särskilt tung, men jag är ändå tacksam över sidohandtagen. De underlättar betydligt när man ska bära pjäsen några längre sträckor.
Längst till vänster har vi två teleingångar, normal och high. Därefter kommer en gain-kontroll och en tryckomkopplare för den inbyggda kompressorn följt av en ratt märkt enhance, en baskontroll, en grafisk 10-bands-eq, volym- och diskant-kontroller samt en aux-ingång.
SAMMANFATTNING
Med R500-115 har Laney levererat en prisvärd kombo som bör täcka mångas behov. Den in- och urkopplingsbara grafiska eq:n är ett stort plus.
R500-115 har flera praktiska funktioner, såsom hörlursutgång, aux-ingång och effektloop. Det känns lite begränsande att inte ha fler inställningsmöjligheter för kompressorn, men den fungerar bra om man är noga med hur man ställer gain-ratten.
Laney själva menar att R500-115 gör sig bra både i replokaler och på stora scener, och jag kan definitivt tycka att den förstärkaren skulle pryda sin plats i en replokal. I och med att man kan koppla in ytterligare en högtalarlåda (även om det i mitt tycke är på gott och ont) så innebär det absolut att den här kombon kan hänga med även när man ska spela på scen. En förstärkare att växa i, således.
PLUS
- Bra grundljud med flexibla eq-möjligheter
- Möjligt att koppla in och ur eq:n
- Å ena sidan smidigt att kunna koppla till en extra högtalarlåda …
MINUS
- … å andra sidan synd att kombon som den är inte levererar full uteffekt
- Begränsade möjligheter att ställa in kompressorn
FAKTA
TYP Elbasförstärkare
UTEFFEKT 500 W
KONTROLLER Gain, mastervolym, bas (± 12 dB @ 40 Hz), 10-bands grafisk eq (± 15 dB @ 30, 64, 125, 250, 500 Hz, 1, 2, 4,2, 7,5, 12 kHz), diskant (± 12 dB/dB@ 3,5 kHz), enhance & kompressor
ANSLUTNINGAR Spekon/tele, balanserad utgång (XLR, med switchar för jordlyft samt pre/post eq), effektloop, line out, hörlursutgång, effect send samt return, utgång för stämapparat, auxingång, speakonkontakt för anslutning av extern högtalare, uttag för fotomkopplare till grafisk eq & uttag för nätkabel
MÅTT 56,3 cm x 52,3 cm x 36,5 cm (h x b x d)
VIKT 23,6 kg
HÖGTALARE 1x15+ horn
PRIS 5 995 kronor
DISTRIBUTÖR Polysonic, www.polysonic.se
