Dec 14

Dec 14 INTERVJU: 11 snabba med Alissa White-Gluz (Arch Enemy

“Jag värmer upp rösten på morgonen innan jag pratar med någon”

Går det att hitta någon som tar uppvärmningen mer seriöst än det melodiska death metal-bandet Arch Enemys frontfigur Alissa White-Gluz? Vi är ytterst tveksamma. Vi kontaktade den skivaktuella kvintettens vasse vokalist som delade med sig av sina tips och tricks.

Foto: Katja Kuhl

Vad var det som gjorde att just melodisk death metal blev ditt vägval som vokalist?

– Av den enkla anledningen att jag alltid har gillat metal och att sjunga. Jag gillar också att skriva låttexter, så även därav gjorde valet att försöka mig på rollen som metalvokalist självklart.

Vilka har varit dina mest värdefulla lärdomar respektive mest inspirerande ögonblick?

– Jag utvecklade tidigt en väldigt stark bröströst med ett väldigt högt register, och det för att det var det enda sättet att kunna höra mig själv omgiven av extremt högljudd musik. Låg, mjuk sång skär helt enkelt inte igenom. Det kan mycket väl vara varför metal ofta förknippas med skriksång, det är det enda sättet för hen att över huvud taget kunna höra sig själv under ett rep (skratt).

– Jag har fått fantastiska tips och råd från några av de bästa i metalgenren, så som Angela Gossow (ex-Arch Enemy), Floor Jansen (Nightwish, Matt Heafy (Trivium), Charlotte Wessels (Delain, Phantasma), Tommy Karevik (ex-Kamelot, ex-Seventh Wonder), Elize Ryd (Amaranthe), Lzzy Hale (Halestorm), Corey Taylor (Slipknot, Stone Sour), med flera.

Hur viktig är uppvärmningen för dig, och vilka rutiner har du innan ett gig?

– Uppvärmning är extremt viktigt. Och inte för kvällens, utan morgondagens gig. Precis som med vilken träningsform som helst, är uppvärmningen kritisk för att jag inte ska skada rösten väl under spelningen. Personligen dricker jag vatten, stretchar, kör ett lätt träningspass och värmer upp sången i ungefär tio minuter, en timme innan konserten. Men jag har även börjat med lip trills igen och lättare ljudövningar precis innan showen börjar. Till och med på morgonen, innan jag pratar med någon, kör jag lite uppvärmning.

Vilka sångövningar skulle du rekommendera till någon som vill utforska er genre, men är helt obekant med den?

– Jag skulle rekommendera att välja tre eller fyra vokalister som du gillar och helt enkelt efterlikna dem – och spela in dig själv, med eller utan mikrofon. På så vis kan du höra vilka frekvenser, toner och texturer de använder och sedan försöka skulptera din egen röst. Sång handlar i mitt tycke oftast om att lyssna; du måste träna upp ditt öra och lära dig att sjunga även när du inte kan höra dig själv (till 90 procent av spelningarna kommer du nämligen inte kunna höra ett skvatt på scen). Men utveckla din teknik först, och var ytterst noggrann med att lyssna.

Till vardags, vilka saker kan man ha i åtanke för att ta hand om sin röst?

– Väldigt individuellt, det där, men jag undviker rökning och alkohol och prioriterar sömn. Jag överröstar inte hög musik i socialt umgänge. Jag äter inget åtminstone tre timmar före giget. Undviker för stora mängder koffein. Regelbunden träning. Hälsosam kost. God hygien för att undvika sjukdom.

Vad är din åsikt om autotune?

– Jag hatar sättet autotune låter och avfärder det helt och hållet. Jag vill höra de äkta känslorna i en sångröst. Att det likt andra studiotrick tjänar ett visst syfte förstår jag, men jag hatar det verkligen. Live? Det låter fullkomligt galet i mina öron.

DISKOGRAFI

The Agonist
Once Only Imagined (2007)
Lullabies for the Dormand Mind (2009)
Prisoners (2012)

Arch Enemy
War Eternal (2014)
Will to Power (2017)

Finns det några genrer du skulle vilja utforska, och några du aldrig skulle ge dig på?

– Jag uppskattar music som är emotionell, mörk, energisk, kraftfull och tung, exempelvis rock, punk, singer-songwriter, grunge – vad som helst som känns äkta. Genrer jag inte skulle vara intresserad av att ge mig på är rap, country eller techno, även fast rap har haft några av de största poeterna.

Finns det några vokalister i dag som du ser upp till?

– Många! I grund och botten vem som helst med en röst jag uppskattar. Exempelvis Halestorms Lzzy Hale, som jag hängde med backstage en gång. Jag hörde hennes uppvärmning – och den var helt obeskrivlig. Helt klart en av de bästa på planeten.

– Jag fullkomligt älskar Chris Cornell. Ett av mina livsmål var att en gång sjunga med honom, som tyvärr inte är möjligt nu. Kanske gör jag en cover på en av hans låtar en dag.

Berätta om ditt bästa minne från inspelningen av Will to Power

– Inspelningen av Reason to Believe var riktigt kul. Jag visste inte om att Michael (Amott) hade planerat in rensång åt mig förrän slutet av inspelningen. När han visade mig sina idéer med musiken kände jag mig så inspirerad och exalterad att återbesöka en sida av min sångröst som jag mer eller mindre hade övergett. Så jag gick in i vår replokal i Sverige för att jamma låten och finna min approach, vilket slutade med en fem timmar lång session och att dörren gick i baklås. Men jag tog mig ut därifrån, uppenbarligen (skratt).

Vilka är dina Arch Enemy-favoriter i liveformatet?

– Jag älskar Dead Bury Their Dead, As The Pages Burn, The Race, Ravenous, Bloodstained Cross. Det varierar. Dock kan jag inte komma fram till varför jag gillar vissa mer än andra. De flesta av våra thrashigare låtar är extremt utmanande vad gäller att höra på scen, medan The Race är en fullkomlig mördarlåt när det kommer till andningen. Men jag gillar utmaningen!

Har du några nya favoritartister eller favoritband som vill dela med dig av?

– Jag rekommenderar Doyle [Wolfgang von Frankenstein] (även i Misfits). Jag tycker att det är unikt, tungt och kul och något som jag inte hört på länge.