Två friplåtar till jul

Text: Gunnar E Olsson

I den här artikelserien ska vi kolla lite extra på nya, och gärna lite billigare pluggar – både effektpluggar och mjukvaruinstrument. Vi kanske inte går lika djupt i vår analys som vi brukar; fokus ska istället hamna på originalitet, prisvärdhet, och andra egenskaper som kan vara värdefulla i främst hemstudiosammanhang.

TVÅ FRIPLÅTAR

Vid slutet av året dök det upp en massa erbjudanden. Dels hade vi förstås ”den svarta fredagen”, men det kom även rena julklappar, och jag känner att jag måste berätta om två av dem. Den första klappen kom från Arturia och det var en mjukvaruversion av en klassisk EMT-plåt, Rev PLATE-140. I deras julhälsning stod att man var tvungen att ladda ner den senast den 31 december, men vi har nu kommit en bit in på det nya året, och det verkar som att min länk fortfarande funkar. Kolla gärna om den fortfarande funkar när ni läser detta. PLATE-140 är ett välljudande plåtreverb, och det är gratis. Om länken inte längre funkar, får vi hoppas att erbjudandet dyker upp igen. Det kan ju också vara så att Arturia planerar en ny uppsättning av ”3 pluggar som ni verkligen kommer använda” med tre olika reverb. Nåja, nu spekulerar vi bara.

ARTURIA REV PLATE-140

EMT 140 var det första plåtreverbet, och ni vet säkert hur det funkar. Vi har ju testat ett antal pluggar, som emulerar den effekten. Fysiska plåtreverb används fortfarande i välutrustade studior, men de tar ju sån förbaskad plats! Så vad kan man inte gilla hos en gratisplugg, som emulerar ett bra sådant? Svar: absolut inget!

PLATTFORM VST, AAX, och AU
TILLVERKARE Arturia, www.arturia.com
PRIS Gratis

I PLATE-140 hittar vi dels några av de inställningsmöjligheter vi förväntat oss om det varit en fysisk plåt vi kikat på, som decay time, blend (dry/wet mix), och width (stereobredden). Dessutom kan man välja mellan tre olika plåtmodeller (punchy, classic, och modern), men Arturia har även stoppat in en ”rördriven” virtuell drive-funktion, som kan skita till ljudet så där lagom. Sin vana trogen bjuder utvecklaren även på några extrafunktioner dolda under en panel, som man hittar genom att trycka på pilarna längst upp i högra hörnet. Under den luckan döljer sig en pre-delayfunktion, ett högpassfilter, en modulationsdel, samt en 2-bands svepbar filterdel. Man kan förstå den succé som originalet blev när det kom. I ett slag ersatte EMT-140 både slamriga fjäderreverb och gigantiska ekokammare. Men dessa plåtar var ju inte precis några lättviktare, men det har Arturia ändrat på nu. För vad kan väl vara lättare än en plugg som är helt gratis?

LJUVLIGT OCH LJUDLIGT

Hur låter då Rev PLATE-140? Jo, riktigt, riktigt bra! De tre olika algoritmerna ger en bra bredd av olika plåtar som passar det mesta, från tunga trumljud till väna sångröster. Och apropå bredd har vi möjlighet att justera stereobredden från full cinemascope-stereo till trång mono, och den virtuellt rörbestyckade drive-enheten fungerar förträffligt för att ge ljudet lite extra värme. Sen har vi ju både en pre-delaydel, och en ytterst habil filterdel, för att ytterligare forma vår rumsupplevelse. Och som grädde på moset, en modulationsdel, som du kan välja att lägga före eller efter effekt. Tät och fin reverbeffekt, med en reverbsvans som är len som en lamrumpa. Ett högpassfilter på ingången, ett inbyggt chorus, och ytterligare en filterdel som kan jobbar på den signal som kommer ut ur reverbeffekten. Bättre gratisplåt får man verkligen leta efter. Jag är mycket imponerad.

Rev PLATE-140 kan förstås användas i alla VST-, AAX-, eller AU-kompatibla DAW-program. Och det är förstås inte heller en fristående plugg. Testa om länken fortfarande fungerar: https://www.arturia.com/products/software-effects/rev-plate140/resources

NATIVE INSTRUMENTS RAUM

Imponerad blev jag även av den andra friplåten, RAUM från Native Instruments – man undrar ju om de båda grannländerna har ett utvecklat idéutbyte eller, om det handlar om industrispionage, eller om vi användare bara hade en sagolik tur denna jul.

PLATTFORM VST, AAX, och AU
TILLVERKARE Arturia, www.arturia.com
PRIS Gratis

Om Rev PLATE-140 är ett enkelt med ytterst användbart plåtreverb hittar vi dagens andra julklapp RAUM i en helt annan musikalisk härad. RAUM klarar visserligen av det mesta som Arturias plåt glänser i, men dess mest framträdande styrka är de besynnerliga, och lite mer långsökta reverb-/delay-effekterna. Även här hittar vi tre olika algoritmer, men de skiljer sig lite mer på det individuella planet än vad de tre olika plåtarna i Arturia Rev PLATE-140 gör. Alla tre algoritmerna har dock en egen grundkaraktär. Hos Grounded hittar vi en hel del användbara rum, Airy innehåller lite fler större hallar, och slutligen Cosmic som bjuder på en hel del ytterst abstrakta reverbeffekter. Reverb, förresten … med hjälp av pre-delayfunktionen och (framför allt) feedbacken, kan man här skapa ytterst märkliga och ambienta ljudlandskap (soundscapes).

GRUNDTÄNK

I handboken till RAUM finns en intervju med en av utvecklarna bakom mjukvaran Dr. Julian Parker. Parker var den som tog fram de olika reverbalgoritmerna, och han låg även bakom mycket av tänket kring pluggen. Han berättar att algoritmerna Grounded och Airy bygger på tanken kring ett nätverk, eller en matris, av delayenheter. Med hjälp av både modulation och en feedbackfunktion – något som man sällan hittar i en reverbplugg – kan man skapa både metalliska reverbeffekter, och annat betydligt mer världsfrånvänt i ljudväg. Parker ville också att både pre-delayen och de tidiga reflektionerna skulle få utgöra en integrerad del av reverbmatrisen. Han påpekar även att det var viktigt att få en så tät och ”smooth” reverbsvans som möjligt (man kan välja på två olika tätheter hos reverben). Framför allt den tätare (dense) inställningen hos dessa båda algoritmer låter väldigt realistiskt och trovärdigt.

Cosmic, den tredje algoritmen, är något helt annat. Mycket av tänket bygger där på en tidigare plugg från Native, Replika – en ren delay-plugg. Men i RAUM har man förstås tagit allt ytterligare ett steg, eller två.

Som vi nämnt har den en feedback-funktion på delay-sidan. Genom att ge signalen en viss pre-delay och sedan lite feedback, kan man skapa mycket intressanta effekter. Man kan också använda delay-delen med sin feedback som en resonator eller ett kamfilter (tänk: gamla hederliga EHX Electric Mistress). Riktigt roligt!

Som om inte detta var nog, har man även slängt in en freeze-funktion. Genom att trycka på en knapp som ser ut som en stiliserad snöflinga kan man sampla en den av signalen och frysa den, så den klingar tills man åter trycker in snöflingan. Detta är förstås som gjort för att automatiseras i din DAW.

TO INTERPOLATE OR NOT, THAT IS THE QUESTION

Så här beskriver Wikipedia fenomenet interpolering: ”Interpolering är inom matematiken en metod för att generera nya datapunkter från en diskret mängd av befintliga datapunkter, det vill säga beräkning av funktionsvärden som ligger mellan redan kända värden.” Det här är något man normalt tvingas till inom digital teknik. Tyvärr innebär det också att vi får dras med vissa bieffekter. Så här förklarar Parker hur man resonerat: ”För det mesta när man skapar delayer använder man interpolering för att kunna ställa in exakta delay-tider. Problemet är dock att när man interpolerar får man effekter från de filter som används. Speciellt om man använder feedback kommer den återkopplade signalen försämras efterhand. I fallet med RAUM:s algoritmer Grounded och Airy bestämde vi att det var tämligen okritiskt om det slog fel på någon bråkdel av en millisekund, när man ställde in delaytiden. Genom att strunta i interpoleringen fick vi ett helt förlustfritt delay – om man inte stoppar in filter själv. Man får också en klarhet i speciellt kamfiltereffekterna, som är enastående.”

Cosmic-algoritmen bygger däremot på mer traditionell delayteknik, och där skitar delayet till sig i feedbacken, lite som man vant sig vid från äldre delayburkar – både tapeekon, och bucket-brigade-burkar. Alla tre algoritmerna har förstås sina användningsområden.

Summan av kardemumman är att RAUM klara av både att imitera gamla klassiska digitalreverb som Eventide, AMS och liknande, men dessutom kan man skapa helt orealistiska, och smått överjordiska klangbilder. En riktigt spännande klapp.

Det var allt för denna gång. Vi ses i nästa nummer!