GUIDE: App to date
Effekterna du letat efter
Ljuger rubriken? Nja, man ska väl vara lite försiktig med reklamspråket, även om en av apparna i den här artikeln har precis ett sådant här påstående i sin marknadsföring. Men för mig är de här tre effektapparna åtminstone helt klart sista skriket i iOS inom sina respektive genrer. Och som vanligt kostar de mindre än en lunchpizza.
I den här artikeln återvänder jag till ämnet effekter. För det finns numera flera olika sätt att integrera sin padda eller telefon på ett professionellt sätt med sin övriga musikproduktion, och ni som inte tar del av denna uppsjö av förträffliga och billiga effekter går miste om något. Är det något som möjligen förenar de tre appar jag skriver om nedan så är det känslan av snudd på hundraprocentig fullträff inom sitt respektive område.
Pengar på filterbanken
Det börjar nästan kännas lite genant att konstant pusha för Audio Damages pluggar, men denna utvecklare är helt enkelt på en sån sjujäkla winning streak sedan de började släppa saker även i iOS, att det knappt går att undvika dem. Hur märkligt det än kan låta så har det funnits lite ont om renodlade, bra, normala, lätthanterade och billiga filterpluggar i iOS, så när Audio Damage nu slår till med Filterstation2 fyller de faktiskt ett reellt hål. Men sin vana trogen tar de allting ett par-tre steg längre, och gör en plugg som eventuellt är den enda i sitt slag du kommer att behöva skaffa under överskådlig framtid.
Filterstation2
PLATTFORM iPad
TILLVERKARE Audio Damage, Inc.
PRIS 50 kronor
Det är en nästan löjlig rikedom av features och kvalitet i den här 50-kronors AU-pluggen – faktum är att jag blev tvungen att sätta mig och läsa manualen för att känna mig säker på att jag förstod dem allihop. Men generellt är appen intuitiv, och gränssnittet är bra, även om det kanske inte är riktigt lika klockrent som en del av deras tidigare appar, till exempel Grind Distortion. Funktionerna däremot är tveklöst femstjärniga: 12 filtertyper, 12 LFO-former, envelope, tre olika sorters routing för de två filtren (seriellt, parallellt och stereo), saturation och feedback. Och då har jag inte ens nämnt de riktigt esoteriska funktionerna, som brusgenerator, FM, och en VCA bland filtertyperna.
Känner man sig en smula överväldigad av rikedomen och inte riktigt begriper vad man kan åstadkomma med de tre olika routing-lägena är det en bra start att testa sig igenom de 20 medföljande presetsen med någon enkel trumloop. Håll i hatten, säger jag bara!
Filterstation2 har två filter som kan kopplas seriellt, parallellt eller i stereo. Med länk-grunkan i mitten kan man styra båda samtidigt.
Ingen torde uppleva en brist på valmöjligheter när det gäller filtren i Filterstation2. Jag har inte riktigt begripit hur en VCA beter sig som en filtertyp, men om jag håller på ett tag så lär det väl framgå.
Skimrande och krämig
Chorus är en sådan effekt som man kanske fnyser lite åt – tills man upplevt ett riktigt bra chorus. Ett bra chorus är nämligen en av de mest magkittlande ljudtransformatorer som finns, enligt min åsikt. Givetvis hänger det på själva kvaliteten och karaktären, men också på tillgången till kontroll över parametrarna och att deras omfång är tillräckligt generöst för oss som inte alltid siktar på välstädat och lagom.
FAC Chorus
PLATTFORM iPad
TILLVERKARE Frederic Corvest
PRIS 30 Kronor
Allt det här finns i Frederic Corvests till utseendet rätt oansenliga FAC Chorus. Han har en blurb – högst oklart från vem – på app store, som lyder ”This may be the chorus you’ve been looking for the whole time!” Det är stora ord, men efter bara någon minut med den här pluggen bryr jag mig inte om vem som eventuellt sagt det, utan är redo att instämma: Ja, det här är åtminstone det iOS-chorus jag letat efter. Det blåser faktiskt alla andra iOS-chorus jag hittills testat ur vattnet fullständigt.
Med ett delay som går från 0,1 till 30 millisekunder och en rate som går från 0,1 till 20 hz öppnar den här appen upp hela den mystiska chorusvärldens möjligheter. Dessutom har den en feedback som verkligen sjunger. Inte skarp, metallisk och oberäknelig, utan mjuk, skimrande och krämig. Fetman i basen är också helt superb, och man kan lätt få en ganska oansenlig baskagge att studsa som en enorm gummiboll. Lägg till det två olika karaktärer och tre LFO-lägen, samt vederbörligt pedantisk kontroll över input, output och stereo, så kan åtminstone inte jag tänka mig vad man mer kan önska av en enkel chorusplugg.
Det hade säkert varit frestande att börja seriekoppla flera sådana här chorus och flumma ut i något slags avancerad resonatorplugg i stället, men jag är glad att man inte gjort det. Även om jag gillar experimentlustan i iOS, och ofta hyllar utvecklare som hoppar runt som kalvar på grönbete, så finns det en poäng även i att ta en etablerad, traditionell kategori och försöka göra den så bra som möjligt.
Så här ser FAC Chorus ut, varken mer eller mindre. Inte bara modulationsdelen är väsentlig för resultatet, utan genom att variera inputsignalen får man också väldigt skiftande saker att hända.
X och Y
Multieffekter med automatiserbara X/Y-fält förekom tidigt i iOS. Jag tror den första appen i den genren jag hade hette LiveFX. Det är ju ett ganska givet sätt att dra nytta av paddans generösa pekskärm. Jag har väl betraktat Turnado som högvattenmärket i den här gruppen – tills nu.
Elastic FX
PLATTFORM iPad
TILLVERKARE O-G-SUS
PRIS 75 Kronor
Turnado har förvisso alla effekter som någon någonsin tänkt ut (plus ett gäng egenpåhittade) som man kan kombinera i ändlösa kedjor och styra i extrem detalj, men den har ändå aldrig riktigt blivit den favorit hos mig som dess specar motiverar. Dels är gränssnittet för plottrigt och icke-iOS-anpassat, och dels är för många av effekterna av den rytmiska slice-and-dice-typen som främst tycks gjorda för fräcka housebreakdowns.
Entré för Elastic FX – en app som har det som Turnado saknade i användarvänlighet, och det utan att ge avkall på den stora variationen. Visst, den har kanske inte fullt så många och fullt så ockulta effekter, men den har sannerligen tillräckligt. Alla som använt Elastic Drums känner igen utvecklaren Oliver Greschkes stil och tänkande, och även om Elastic Drums inte hittat sin plats i min produktionskedja, så är den en förträfflig, lättanvänd och bitvis nytänkande app. Elastic FX är väl också att betrakta som en slags utbruten vidareutveckling av Elastic Drums generösa effektdel.
Inte så mycket krut tycks ha lagts på den visuellt rätt anskrämliga designen, utan allt handlar om det som finns under huven: fyra effektslottar där man kan välja mellan inte mindre än 34 olika effekter, ordnade i kategorier. Förutom de uppenbara reverb-, delay-, dist- och modulationseffekterna finns det ett gäng mer exotiska bekantskaper, som Strobe, PitchTrails, VCFDelay och DimensionD. De fyra slottarna kan sedan routas i åtta olika varianter av seriellt, parallellt och kombinationer därav.
Man har bara tillgång till en tre-fyra parametrar per effekt, men det känns i ärlighetens namn rätt lagom. Två av dem ligger utlagda på X/Y-fältet, och kan därmed styras med fingerrörelser, som i sin tur kan automatiseras. När jag öppnar upp de globala effekterna, som ligger efter de fyra slottarna, slås jag återigen av hur välgenomtänkt den här appen är. Där finns precis det man behöver: volymkontroll, torr/våt-mixar, eq och inte minst kompressor. Och så har man lagt till en extra, global, stuttereffekt med en liten egen X/Y-platta. För inget ont om fräcka housebreakdowns, ju…
Självklart har ElasticFX utrustats med Ableton Link, midi learn för de viktiga reglagen och allt annat essentiellt för seriöst bruk år 2018. Det känns som en nästan fulländad avvägning mellan enkelhet och stora möjligheter. Den som vill ge sig in i den här multieffektgenren har härmed officiellt fått en ny standard att mäta sig mot.
Okej, snyggt är det inte, men nog begriper man nästan precis hur Elastic FX fungerar bara genom att titta på den här skärmdumpen?
Den globala effektdelen är en fröjd. Efter att ha lekt med själva effekterna i tio minuter tänkte jag ”nu skulle man bara haft en kompressor”. Och där fanns den!
