TEST: Bitwig Studio 2
En bit närmare fulländning
Tiden bara rusar iväg och det har redan hunnit gå tre år sedan den första versionen av Bitwig Studio släpptes. Nu har tvåan funnits ute ett tag och vi gör här en rundtur för att se vad som hänt i och med detta versionslyft. Ni hänger med!
Ända från början och faktiskt också fortfarande dras ofta kopplingar mellan Bitwig och en annan mjukvarutillverkare i Berlin, Ableton. Faktum är att en del av gänget som drog igång den förstnämnda för ett par år sedan hade ett förflutet i den sistnämnda. Det finns onekligen en hel del likheter då de båda programmen utgår från samma fundamentala tankesätt.
Med tiden har emellertid det blivit alltmer uppenbart att det inte rör sig om något plagiat. I takt med att Bitwig utvecklats har de tydligare nischat in sig mot en specifik marknad. Närmare bestämt de som älskar att modulera, kontrollera och ha örnkoll på varje parameter inom såväl mjuk- som hårdvara. De har också legat i framkant när det gäller stöd för Windows-baserade touchskärmar och konsekvent anpassat gränssnittet för att passa in även där, snarare än att skapa en specifik tablet-variant av Bitwig Studio. Dessutom är Bitwig ensamma om att erbjuda samma programvara för Windows, Mac och Linux (Ubuntu).
INSTALLATION
Bitwig Studio 2 införskaffas, precis som sin företrädare, enklast via tillverkarens hemsida där demo-versionen är samma installationsfil som fullversionen. Det man får betala för är alltså registreringen och när dessa uppgifter skrivits in under uppstart låses programmet upp. Själva installationspaketet är en tämligen bantad historia på runt 200 MB och innehåller inga preset eller ljudfiler. Sådant installeras enkelt inifrån programmets egen Package Manager och det är upp till användaren att själv välja vilka av de olika ljudpaketen som ska laddas ned men också var i datorn dessa ska lagras. Inga problem att lägga ljuddata på en separat hårddisk med andra ord.
I medföljande content finns både rena parameterinställningar till de interna effekterna och instrumenten men också samplade ljud och ljudloopar av olika slag. Kvalitén är överlag ok och med hyfsad variation. Föga oväntat ligger fokus överlag på loopbaserad musik och electronica men det finns faktiskt en hel del annat som de lyckats smyga in här och var.
MODULATORS
Redan under den långa betaperioden inför lanseringen av version 1 stod det klart att modulering skulle komma att bli något väldigt centralt i Bitwigs värld. Visst, det finns en hel del nördiga motsvarigheter i andra mjukvaror men i detta fall har utvecklarna helt och hållet kodat in det i sin egen produkt, snarare än att lösa det genom samarbeten med andra. Nu ska ni inte inbilla er att jag inte gillar Max For Live, en lösning som gör att Ableton Live/Suite kan anpassas till nästan absurda nivåer eftersom det öppnar upp för användare att själva skapa verktyg.
I Bitwig Studio 2.0 får vi stifta närmare bekantskap med ett stort gäng Modulators.
Det som emellertid är en fördel med att ha allt i ett slutet, kontrollerat system är att pedagogiken och den grafiska utformningen blir konsekvent hela vägen. Medan många Max for Live-skapelser är galet bra, har många ett gränssnitt värda ett gäng örfilar. Bitwig erbjuder också en strålande lösning där såväl effekter som modulatorer kan sparas i själva instrumentets preset och integreras mer som ett enhetligt sound än som en lång effektkedja.
Det är just inom detta område version 2 drämmer på som allra hårdast. Vi får nu hela 24 nya moduler att leka med. Allt ifrån bröd- och smörprylar som LFO:er och enveloper till slumpgeneratorer och matematiska byggstenar är med. För att göra det hela ännu roligare kan dessutom modulatorerna modulera varandra, vilket verkligen gör det möjligt att skapa extremt dynamiska och atmosfäriska ljud – på ett svårslaget snabbjobbat sätt.
Även om modulatorerna funkar kalas på såväl interna instrument som effekter och externa pluggar har de, inte helt oväntat, vissa extra fördelar när de används på de egna Bitwig-skapelserna. Flera av modul-byggstenarna kan ställas i polyfoniläge och därmed styra varje enskild röst i ett instrument.
En fördel med att ha allt i ett slutet, kontrollerat system är att pedagogiken och den grafiska utformningen blir konsekvent hela vägen.
NYA DEVICES
“Bakom det uppseendeväckande namnet Treemonster döljer sig en ringmodulator med extra allt. Spejsat och skojigt, hela vägen.
”
Bland instrumenten hittar vi inga nyheter men givetvis har de vi vant oss vid tidigare försetts med lite förbättringar på sina ställen. Till exempel har Polysynth vuxit till sig rejält genom tillägg i form av bland annat oscillatormix och waveshaping för filtren. Det är nu inga problem att få till FM-klingande övertoner och annat som tar en längre från ljudskapandet än vanlig, minimal subtraktiv syntes. Unison har också putsats samtidigt som ett high pass-filter för att snabbt kapa oönskade låga frekvenser lagts till.
Sättet olika Devices länkas samman är tämligen likt upplägget hos en annan tysk DAW-leverantör.
På effektsidan har det hänt desto mer, både när det gäller rena ljudmanipulerande sådana och MIDI-grejor. En riktigt efterlängtad nyhet är Spectrum Analyzer, som gör det enklare att hålla koll på olika ljuds frekvenser och underlättar när man ska reda ut en grötig mix. Precis som denna Device har de flesta nytillskotten logiska namn: Pitch Shifter, Phaser, Multi-Note, Note Echo, Note Harmonizer, Note Latch, Note Lengths och NoteVelocity.
Däremot kan Treemonster behöva ett förtydligande. Här rör det sig i grunden om en ringmodulator fast en mer lynnig sådan. Man ställer själv in reglagen Pitch, Threshold, Speed, Ring, High- respektive Low Frequency och mix och därefter reagerar effekten själv på det inkommande ljudet. Spejsat och skojigt, hela vägen.
Bakom det uppseendeväckande namnet Treemonster döljer sig en ringmodulator med extra allt.
HÅRDVARUINTEGRATION
När det gäller MIDI fanns där en del i förra versionen som jag, och många andra, inte riktigt var nöjda med. I synnerhet när det gällde hur Bitwig arbetade tillsammans med extern hårdvara. MIDI-synk var långt ifrån stabilt men i nya versionen har jag inte haft några problem. Tillverkaren berättar att de byggt om det mesta som rör MIDI och i samband med detta har de också tagit fram nya moduler för att göra integreringen av externa maskiner ännu mer effektiv och intuitiv – och då inte bara inom MIDI utan också CV.
MIDI CC, MIDI Program Change, HW Clock OUT, HW CV Instrument och HW CV OUT är namnet på de nya verktygen inom detta och att ha möjlighet att hålla koll på olika instrument är långt mer musikaliskt än att snoka runt i globala inställningar som annars är praxis bland de flesta användares filosofier inom detta område.
GRÄNSSNITTSUTVECKLING
Redan under version 1:s livscykel började Bitwig justera sitt gränssnitt för att likställa olika delar. Och då inte bara mellan de tre olika datorplattformarna utan också för att synka väl
med olika touchskärmar. Dock ej iOS eller Android utan vi snackar här om touchskärmar som jobbar med fullskaliga datoroperativsystem: OS X, Windows eller Linux (Ubuntu). En solklar fördel är att man slipper trixa mellan olika varianter av en mjukvara.
I nya versionen tar de ännu ett kliv i arbetet med att touch-anpassa Bitwig Studio. Dock utan att det på något sätt känns avigt eller fel när man arbetar med mus och tangentbord. Övergripande inställningar har flyttats in i en central dashboard-meny, samtidigt som vi fått ännu bättre möjligheter att påverka vilka funktioner som visas var i hela programmet.
Själva filutforskaren, som jag aldrig riktigt kom överens med i Bitwig Studio 1 kompletterades faktiskt redan i version 1.2 men då den inte togs upp i förra testet är det värt att poängtera dess förträfflighet här och nu. Denna påminner om Steinbergs Media Bay men med ett övertag i att den är långt snabbare i svängarna och enkelt filtrerar fram rätt ljud, plugin eller modul efter både taggar, plats och andra variabler. Arbetsflödet snabbas nu också på ytterligare genom att man gjort många av verktygen smartare. Själva markören ändrar utseende och funktion beroende på vad som är markerat.
PLUGIN-STÖD
I Bitwig Studio 2.0 får vi stöd för VST3plugins vilket öppnar för långt bättre precision avseende expression och automatisering. VST3 innebär att vi nu kan kontrollera individuella toner på ett instrument; alltså exempelvis pitch-glida endast en av tangenterna i ett ackord eller bara filtermodulera en annan. Med hjälp av detta kan man i regel klara sig med avsevärt färre MIDI- och instrumentspår då man inte lika ofta behöver jobba med flera instanser av samma ljud. Låt oss hoppas att detta initiativ nu smittar av sig så att vissa andra (hint-hint) ser till att lägga till VST3 i sina DAW-historier.
NY LICENSMODELL
Helt i tidens anda presenterar nu också Bitwig en ny variant av prenumerationsliknande modell avseende uppdateringar. Enligt denna har man vid köp rätt till tolv månaders programuppdateringar. Vill man därefter fortsätta efter ett år blir det till att förlänga denna för 159 euro per år.
SMÅTT OCH GOTT
“Det finns fortfarande tyvärr inget stöd för Propellerheads Rewire, vare sig som Master eller Slave. Envetet hänvisar de till JACK Audio för att koppla samman Bitwig Studio med andra mjukvaror.
”
Givetvis har det smugit sig in små finlir och förbättringar runt om i programmet som man stöter på när man uppdaterat. En liten, men ack så viktig, nyhet för mig var att de nu lagt till fades och cross-fades i audio-editorn. Dessa funktioner var tidigare endast tillgängliga direkt i arrange, vilket kändes lite bakvänt vid många tillfällen.
Det finns fortfarande tyvärr inget stöd för Propellerheads Rewire, var sig som Master eller Slave. Envetet hänvisar de till JACK Audio för att koppla samman Bitwig Studio med andra mjukvaror. Jag misstänker att detta har sin grund i att de också erbjuder sitt program för Linux men i praktiken tappar de nog en hel del potentiella studionördar då de flesta av dessa kör Mac eller Windows och är bortskämda med att via Rewire inte behöva trixa ett dugg, vilket JACK i slutändan kräver av användaren.
Som jag nämnde inledningsvis fortsätter Bitwig utveckla sin mjukvara till något som tar dem längre ifrån sin konkurrent i Berlin. Medan andra tillverkare tar till hårdvaruutveckling för att göra det mer intuitivt att hantera sina mjukvaror imponerar Bitwig med att ta nya, innovativa grepp på grafiska gränssnitt. Visst blir det lite plottrigt ibland, men deras modulparadigm gör det enkelt att integrera en laptop med exempelvis racklösningar så att den inte tar över för mycket. Den blir en del av det stora hela. Tillskottet av VST 3 förbättrar också dynamiken och jag ser gärna att Bitwigarna framöver utvecklar än bättre koppling mellan detta pluginformat och de interna Modulatorpluggarna. Det här kan bli riktigt kul!
FAKTA
TYP DAW för Mac, PC & Linux (Ubuntu)
SYSTEMKRAV Win: Windows 7, 8 eller 10 – 64-bit med Dual-core AMD, Intel CPU eller snabbare med SSE3-stöd. Mac: OS X 10.9 eller senare med 64-bit Intel CPU, Linux: Ubuntu 16.4 eller senare med 64-bit dual-core eller bättre, x86 CPU med SSE3stöd. Samtliga versioner kräver minst 4 GB RAM, skärmupplösning på minst 1280 x 768 pixlar och 9 GB ledigt utrymme på hårddiskar för installation av medföljande content
PRIS 379 Euro (uppdatering från 1.x 159 Euro)
DISTRIBUTÖR Bitwig, www.bitwig.com
TESTDATORER
DATOR 1: Windows 10 64-bit, Intel Core i7 3.40 GHz. 12 GB RAM
DATOR 2: MacBook Pro, 2,3 GHz Inte Core i7, 16 GB/ RAM, OSX 10.12.4 Sierra
DATOR 3: HP Compaq nc6400 laptop, Ubuntu 17.04
PLUS
Utvecklingen av Modulators
Förbättrat MIDI- och CV-stöd
Linux-stöd
VST3
MINUS
Ingen Rewire
Inget AU-stöd (Mac)
